I den systematiska nomenklaturen kan du namngerepresentanter för olika klasser av organiska föreningar. Beroende på tillhörigheten till en viss grupp av ämnen finns det vissa nyanser i namnen som bör nämnas. Låt oss prata om hur den systematiska nomenklaturen tillämpas på kolväten med olika strukturer, liksom syreinnehållande föreningar.
Klassificering av organiska föreningar
Beroende på typen av kolkedja är det vanligt att dela upp detorganiska ämnen till cykliska och acykliska; mättad och omättad, heterocyklisk och karbocyklisk. Acykliska ämnen kallas ämnen som inte har cykler i sin struktur. Kolatomerna i sådana föreningar är ordnade i följd och bildar raka eller grenade öppna kedjor.
Mättade kolväten särskiljs, vilka har enstaka kolbindningar, liksom föreningar med flera (dubbla, tredubbla) bindningar.
Alkannomenklatur
Systematisk nomenklatur innebärtillämpning av en viss algoritm för åtgärder. Genom att följa reglerna kan du ge namn på mättade kolväten utan fel. Om du behöver en uppgift: "Namnge det föreslagna kolvätet enligt den systematiska nomenklaturen", måste du först se till att det tillhör klassen alkaner. Därefter måste du hitta den längsta kedjan i strukturen.
Ta hänsyn till när du numrerar kolatomernärhet av radikaler till kedjans början, deras antal och även namnet. Den systematiska nomenklaturen förutsätter användning av ytterligare prefix som anger antalet identiska radikaler. Deras position anges med siffror, kvantiteten bestäms, sedan kallas radikaler. I slutskedet namnges den långa kolkedjan genom att lägga till suffixet –an. Till exempel kallas kolväten CH3-CH2-CH (CH) -CH2-CH3 enligt den systematiska nomenklaturen 3-metylpentan.
Alkenes nomenklatur
Dessa ämnen enligt den systematiska nomenklaturenanropas med obligatorisk indikation av positionen för den multipla (dubbla) obligationen. I organisk kemi finns det en viss algoritm för åtgärder som hjälper till att ge namn till alkener. Till att börja med bestäms det längsta fragmentet som innehåller dubbelbindningen i den föreslagna kolkedjan. Numreringen av kol i kedjan utförs från den sida där multipelbindningen ligger närmare början. Om uppgiften föreslås: "Namnge ämnena enligt den systematiska nomenklaturen", måste du bestämma förekomsten av kolväteradikaler i den föreslagna strukturen.
Om de är frånvarande, ring kedjan själv,genom att lägga till suffixet –en och ange positionen för dubbelbindningen med en siffra. För representanter för omättade alkener, som innehåller radikaler, är det nödvändigt att ange deras position i siffror, lägga till prefix som anger mängden och först sedan gå vidare till namnet på själva kolvätekedjan.
Som ett exempel, låt oss namnge anslutningenföljande struktur: CH2 = CH-CH (CH3) -CH2-CH3. Med tanke på att molekylen innehåller en dubbelbindning, en kolväteradikal, kommer dess namn att se ut så här: 3-metylpuntene-1.
Dienkolväten
Nomenklaturen för denna klass omättadekolväten kännetecknas av vissa egenskaper. Molekyler av dienföreningar kännetecknas av närvaron av två dubbelbindningar, varför positionen för var och en anges i namnet. Låt oss ge ett exempel på en anslutning som tillhör denna klass och ange dess namn.
CH2 = CH-CH = CH2 (butadien -1.3).
Om radikaler är närvarande i molekylen (aktivpartiklar), i detta fall indikerar siffror deras position och numrerar atomerna i huvudkedjan från den sida som är närmast dess början. Om det finns flera kolväteatomer i molekylen på en gång används prefixen di-, tri-, tetra- vid listning.
slutsats
Med hjälp av systematisk nomenklatur kan du genamn för representanter för alla klasser av organiska föreningar. En allmän åtgärdsalgoritm har utvecklats, vilket gör det möjligt att namnge proverna av mättade och omättade kolväten. För karboxylsyror, som innehåller en karboxylfunktionell grupp, är huvudkedjan numrerad från den.
