/ / Lagstiftningsförfarande

Lagstiftningsprocess

Lagstiftningsprocessen är förfarandet för godkännande och ikraftträdande av rättsakter. Förfarandet börjar med projektets introduktion och slutar med offentliggörandet av den godkända lagen.

I Ryssland bestäms följande steg i lagstiftningsprocessen:

1). Lagstiftningsinitiativ.Rätt att införa projektet till statsduman, federationsrådet är ordförande duman, regeringen, lagstiftande organ i federationen, domstolarna (konstitutionella, skilje, Supreme och Supreme).

2).Lagprocessen innehåller en översyn av projektet. Som regel anses den tre gånger. I den första behandlingen analyserar statsduman de allmänna bestämmelserna, i det andra - en grundlig studie och en ändring görs. I tredje behandlingen är propositionen antingen godkänd eller inte generellt.

3). Antagande av lagar.I Ryska federationen utförs denna procedur genom omröstning. Federal handlingar godkänns med majoritetsval. Antagandet av folkomröstningslagen, godkännande av en ny enhet, militär eller akutstatus i staten ska utföras med godkännande av två tredjedelar av rösterna. De godkända handlingarna överlämnas till federationsrådet inom fem dagar.

4).Lagstiftningsprocessen inkluderar också godkännandeplanen för lagar i federationsrådet. Federal handlingar anses vara godkända om mer än hälften av medlemmarna röstade för dem. De federala konstitutionella lagarna godkänns om mer än tre fjärdedelar av alla medlemmar rösta för dem. Avslaget eller godkännandet av rättsakten måste göras senast två veckor.

5).Lagen är undertecknad av landets president. Statschefen kan i sin tur godkänna lagen eller veto den. VD måste fatta beslut inom två veckor. Den avslagna lagen skickas tillbaka till statsduman för revision och gör nödvändiga ändringar. Presidentens veto övervinns om två tredjedelar av medlemmarna i statsduman och federationsrådet rösta för godkännande av rättsakten i en tidigare godkänd version. I så fall måste lagen undertecknas av presidenten på en veckas tid.

6). Offentliggörandet av lagen och dess ikraftträdande.Lagstiftningsprocessen slutfördes genom att lagen offentliggjordes, vilken undertecknades av presidenten. Det genomförs inom en vecka. Den godkända och undertecknade lagen träder i kraft inom tio dagar (om inte annat anges) efter offentliggörandet av texten i särskilda publikationer.

Regelverket i tid börjar mednär det trädde i kraft, och slutar när det förlorade sin rättsliga kraft. Detta kan bero på att lagens giltighetsperiod löper ut (till exempel krigsrätt infördes i tre månader), direkt avbokning eller ersättning av en handling med en annan. Normalt har normativa handlingar inte retroaktiv verkan. Detta innebär att vid lagöverträdelse används lagen som gällde vid den tidpunkt då den begicks. Ett undantag från detta kan vara nya lagar som föreskriver eliminering eller begränsning av ansvar för en olaglig handling som har ägt rum eller andra situationer som anges i en särskild ordning.

Det finns begränsningar av lagliga normer irymden. Vissa lagar gäller endast i specifika områden. Så, till exempel, fungerar de godkända normativa akterna i ett land inte i ett annat land. Vissa lagar kan bara vara effektiva inom en viss region. Definitionen av normer för verksamhet utanför landgränserna genomförs genom särskilda avtal eller genom rättsakter i respektive land.

I regel gäller lagar för allastatens befolkning samt utländska medborgare och statslösa personer som är på dess territorium. I andra fall identifierar texten i den normativa lagen separat de personer till vilka dess effekt sträcker sig.