För att få en uppfattning om vad som äruppskjuten skattefordran bör först och främst förstås vad som är innehållet i begreppet uppskjuten skatt som företaget måste betala på vinsten. I den mest allmänna betydelsen fungerar denna skatt som en skuld som härrör från ett företag eller en organisation i framtiden. Dessutom är de främsta orsakerna till deras uppkomst de nuvarande problemen inom den ekonomiska aktiviteten och betalningen av skatter.
Detta, till viss del, en villkorad skatt, kanberäknat enligt de finansiella rapporterna för ett företag eller en organisation är det som regel ett belopp som är lika med den faktiska skatten som måste betalas av en ekonomisk enhet under en viss skatteperiod.
I sådana beräkningar uppstår naturligtvisskillnader mellan skatte- och bokföringsdata, eftersom de använder olika metoder för att bedöma värden. Dessa skillnader är tillfälliga, men kan i framtiden leda till inkonsekvenser i uppskattningarna av tillgångar och skulder, i de kostnader och intäkter som beaktas vid beräkning av skatt.
Denna teoretiska skatt beräknasbrukar använda tre metoder. Den uppskjutna metoden är att den uppskjutna skatten fastställs i enlighet med den inkomstskattesats som fastställs vid den tidpunkt då skillnaden redovisas. I Ryska federationen tillämpades denna beräkningsmetod fram till 2010, och i enlighet med redovisningsreglerna tillämpades förpliktelsemetoden. Denna metod ger redovisning av företagets eller företagets skulder i resultaträkningen. Det finns också en tredje metod - balansmetoden, som består i att jämföra uppskattningarna av värden enligt skatte- och redovisningsdata.
Baserat på detta uppskjuten skattefordranrepresenterar den del av uppskjuten skatt som objektivt resulterar i en minskning av mängden skatt som ett företag eller en organisation betalar för vinst, och som måste betalas i enlighet med gällande lagstiftning under nästa rapporteringsperiod och därefter.
Företaget redovisar en uppskjuten skattefordran iden tid då de redan nämnda tillfälliga skillnaderna bildas och förutsatt att den under de kommande skatteperioderna kommer att få en vinst som den kan betala skatt med. Vid redovisning redovisas en uppskjuten skattefordran med hänsyn till storleken på alla sådana skillnader. De enda undantagen är fall då dessa skillnader inte minskas eller elimineras helt.
Formeln enligt vilken sådana skjutits uppskatteskulder har formen: Ho = BP x StN, där: Ho är värdet på den uppskjutna tillgången, BP är tidsskillnadsindikatorn, StN är värdet på den skattesats som för närvarande fastställs enligt lag.
I redovisningssystemet uppskjutna skattefordringar -dessa är indikatorer som återspeglas som autonoma i ett separat konto, som är utformat för att registrera och återspegla exakt uppskjuten skattefordran. Det är också viktigt att, som redan nämnts, dessa tillgångar redovisas autonomt i redovisningen, det vill säga separat för varje typ av tillgång som är källan till en tillfällig skillnad i värdering.
Skillnaderna i sig bildas som ett resultat:
- användningen av olika metoder för att beräkna avskrivningar, som används av ett visst företag eller organisation vid redovisning;
- redovisning av intäkter från sålda varor i form av inkomster från företagets ordinarie verksamhet,
- om ett företag eller en organisation bryter mot reglerna för betalning av vinstskatt;
- användning av inkonsekventa regler och normer för att återspegla det intresse som ett företag eller en organisation betalar för lån och lån.
I redovisningssystemet visas sådana tillgångar genom omvända poster: genom periodisering av Dt 77 - Kt 68 och följaktligen genom återbetalning av Dt 68 - Kt 77.
