Den framstående vetenskapsmannen Carl Linnaeus föddes 1707i Sverige. Systemet för klassificering av den levande världen gav honom den största berömmelsen. Det var och är av stor betydelse för hela biologin. Forskaren reste mycket runt om i världen. Carl Linnés bidrag till biologin återspeglas också i definitionen av många viktiga begrepp och termer.
Barndom och ungdomar
Intresse för växter och hela den levande världenlille Karl dök upp i mycket tidig barndom. Detta berodde på att hans far skötte sin egen trädgård på bakgården till huset. Barnet var så intresserad av växter att det påverkade hans studier. Hans föräldrar kom från familjer med präster. Både pappa och mamma ville att Karl skulle bli herde. Sonen studerade dock inte teologi så bra. Istället ägnade han sin fritid åt att studera växter.
Föräldrar var försiktiga med hobbyn till en börjanson. Men till slut kom de överens om att Karl skulle gå och studera för att bli läkare. 1727 hamnade han vid Lunds universitet och ett år senare övergick han till Uppsala universitet, som var större och mer prestigefyllt. Där träffade han Peter Artedi. De unga killarna blev bästa vänner. Tillsammans började de revidera den befintliga klassificeringen inom naturvetenskap.
Carl Linnaeus träffade också professorOlof Celsius. Detta möte var av stor betydelse för den blivande vetenskapsmannen. Celsius blev hans stridskamrat och hjälpte honom i svåra tider. Carl Linnés bidrag till biologin ligger inte bara i hans senare, utan även i hans ungdomsverk. Till exempel publicerade han under dessa år sin första monografi, som ägnades åt växternas reproduktionssystem.
Naturforskarens resor
1732 åkte Carl Linné till Lappland.Denna resa dikterades av flera mål. Forskaren ville berika sina kunskaper med praktisk erfarenhet. Teoretiskt arbete och lång forskning inom kontorets väggar kunde inte fortsätta i det oändliga.
Lappland är en hård nordlig provins iFinland, som på den tiden var en del av Sverige. Det unika med dessa länder låg i den sällsynta floran och faunan, okända för den vanliga européen på den tiden. Linné reste ensam i fem månader genom denna avlägsna region och forskade om växter, djur och mineraler. Resultatet av resan blev ett kolossalt herbarium samlat av naturforskaren. Många utställningar var unika och okända för vetenskapen. Carl Linné började beskriva dem från början. Denna erfarenhet hjälpte honom mycket i framtiden. Efter expeditionen gav han ut flera verk om natur, växter, djur etc. Dessa publikationer var oerhört populära i Sverige. Tack vare Carl Linnaeus kunde landet lära sig mycket om sig självt.
Detta berodde också på att vetenskapsmannenpublicerade etnografiska beskrivningar av samernas liv och seder. Ett isolerat folk levde i århundraden i Fjärran Norden, med praktiskt taget ingen kontakt med resten av civilisationen. Många av Linnés anteckningar är särskilt intressanta idag, eftersom det ursprungliga livet för de dåvarande invånarna i norr är ett minne blott.
samiska föremål, växter, snäckor och mineraler,samlade på den resan blev grunden för forskarens omfattande samling. Den fylldes på fram till hans död. Efter att ha besökt olika delar av världen samlade han artefakter överallt, som han sedan försiktigt lagrade. Det handlar om 19 tusen växter, 3 tusen insekter, hundratals mineraler, snäckor och koraller. Ett sådant arv visar hur stort Carl Linnés bidrag till biologin var (särskilt för hans tid).
"Naturens system"
År 1735, System ofnatur." Detta verk av Linné är hans främsta förtjänst och framgång. Han delade upp naturen i flera delar och gav order om klassificeringen av hela den levande världen. Zoologisk nomenklatur, föreslagen i författarens tionde livstidsupplaga, gav vetenskapen binomialnamn. Nu används de överallt. De är skrivna på latin och speglar djurets art och släkte.
Tack vare den här boken, genom hela vetenskapen (inte bara izoologi eller botanik) segrade den systematiska metoden. Varje levande varelse fick egenskaper genom vilka den tilldelades ett rike (till exempel djur), grupp, släkte, art etc. Carl Linnés bidrag till biologin är svårt att överskatta. Bara under författarens livstid publicerades denna bok 13 gånger (tillägg och förtydliganden inkluderade).
"Växtarter"
Som nämnts ovan var växter speciellapassionen hos en svensk vetenskapsman. Botanik var en disciplin som många duktiga forskare ägnade sitt arbete åt, däribland Carl Linnaeus. Bidraget till vetenskapen om biologi av denna naturforskare återspeglas i hans bok "Plant Species". Den utkom i tryck 1753 och var uppdelad i två volymer. Publikationen blev grunden för all efterföljande nomenklatur inom botanik.
Boken innehöll detaljerade beskrivningar av alla typerväxter kända för vetenskapen vid den tiden. Särskild uppmärksamhet ägnades åt reproduktionssystemet (pistiller och ståndare). I "Plant Species" användes binomial nomenklatur, som framgångsrikt tillämpades i forskarens tidigare arbeten. Den första upplagan följdes av en andra, som Carl Linnaeus arbetade direkt på. Bidragen till biologi, som kortfattat beskrivs i varje lärobok, gjorde denna vetenskap extremt populär. Linné lämnade en galax av elever som framgångsrikt fortsatte sin lärares arbete. Till exempel kompletterade Karl Wildenov efter författarens död denna bok, baserat på de principer som utvecklats av den svenske naturforskaren. Carl Linnés bidrag till biologin är fortfarande grundläggande för denna vetenskap idag.
Senaste årens liv
De sista åren av sitt liv var Carl Linnaeuspraktiskt taget obrukbar. 1774 drabbades han av en hjärnblödning, på grund av vilken forskaren delvis blev förlamad. Efter det andra slaget tappade han minnet och dog kort därefter. Detta hände 1778. Under sin livstid blev Linné en erkänd vetenskapsman och nationell stolthet. Han begravdes i Uppsala domkyrka, där han studerade i sin ungdom.
Forskarens slutliga arbete var en multivolympublicering av hans föreläsningar för studenter. Undervisningen visade sig vara ett område som Carl Linné ägnade mycket tid och kraft åt. Hans bidrag till biologin (varje utbildad person visste om det en kort stund under en naturforskares liv) gjorde honom till en auktoritet i en mängd olika högre utbildningsinstitutioner i Europa.
Intressanta fakta
Utöver sin huvudsakliga verksamhet, forskarenägnade sig också åt klassificeringen av lukter. Han baserade sitt system på sju huvudsakliga lukter, såsom nejlika, mysk etc. Anders Celsius, som blev skaparen av den berömda vågen, lämnade efter sig en apparat som visade 100 grader vid vattnets fryspunkt. Noll, tvärtom, betydde kokning. Linné, som ofta använde vågen, fann det här alternativet obekvämt. Han vände på det. Det är i denna form som skalan finns kvar än idag. Därför är Carl Linnés bidrag till biologins utveckling inte det enda som vetenskapsmannen är känd för.