En integrerad del av bergslandskapetär dalen. Detta är en speciell form av lättnad, som är en långsträckt depression. Det bildas oftare från erosionseffekterna av strömmande vatten, såväl som på grund av vissa funktioner i jordskorpans geologiska struktur.
Vad betyder ordet "dal"?
Alla typer av balkar, raviner, slukar orsakade avinstabila vattendrag är rudimentära former av dalar. Som ett resultat av att jorden sköljer bort av flodvatten, uppstår låglandet längs bankerna, som, i förbindelse med varandra, kan bilda hela system.
Deras lättnad är instabil och kan förändrasberoende på flödets riktning. Ett berg eller en floddal är en del av ett komplext, grenat system av landskap. Den består av flera element:
- Sluttningar är områden på ytan somgränsa dalen från sidorna. De varierar i höjd och kan dessutom ha samma eller olika branthet (när en bank är platt och den andra är brantare).
- Botten (bädden) är den plattaste och lägsta delen av dalen.
- Sulan är platsen där botten och backarna ansluter.
- Kant - kontaktlinjen mellan sluttningarna och ytan av det omgivande området.
- Terrasser. Dessa är små utjämnade horisontella plattformar som ligger på olika höjder från dalbottnen.
Typer av dalar
Geologer delar in alla dalar i bergiga ochplatt. De bildas, enligt deras namn, i ett visst område. Bergsdalar är landformer som kännetecknas av stort djup och ojämnt branta sluttningar.
Slättarna är bredare, med mindre uttaladedjup och med mjuka, jämna sluttningar, betydligt sämre än bredden. Huvudelementet är den breda botten av snittet. En dals mynning är ofta en vik som en flod rinner ut i.
Beroende på dalens läge tolkas detbetydelsen av detta ord i olika källor. I vissa är en "dal" en långsträckt fördjupning mellan berg eller kullar, medan det i andra är ett utrymme under det omgivande området, vanligtvis beläget längs en flod.
Älvdalen
Bildas som ett resultat av exponering för strömmande vatten.En floddal är ett avlångt lågland på landytan, som sträcker sig från källan till mynningen. Genom dess utseende kan erfarna geografer enkelt bestämma ålder och utvecklingsstadium, såväl som områdets geologiska struktur, jordskorpans rörelser i flodbassängen, lära sig om vittringskrafterna och mycket mer.
En floddal är en grenad, isoleradett system som står i skarp kontrast till det omgivande landskapet. Den ändrade riktningen av flodflödet leder ofta till variation och omstrukturering av dalarna, som periodvis föryngras. Deras hydrologiska egenskaper har inga analoger bland andra typer av landskap. Det gäller säsongsbetonade översvämningar och regnöversvämningar. Utsläpp sker synkront längs hela dalprofilen.
Sluttningarna av älvdalar är vanligtvis täckta med skog, och översvämningsslätternaDe används för slåtterfält och sådd av jordbruksgrödor, i dessa områden finns också bosättningar i de områden som är säkrast från erosion.
I stora floder kan översvämningsslätten uppta ett område som sträcker sig från 15 till 30 km brett. Den kan vara låg, som årligen översvämmas, och hög, som bara går under vatten vid kraftiga översvämningar.
Terrasserna som älvdalen har ärsäregna hack som kan berätta mycket om flodens historia. Vid deras bas ligger berggrunden och ytan är täckt av flodsediment. På sådana terrasser kan man hitta olika fyndigheter av före detta träsk och sjöar, rester av växter och djur som fanns för länge sedan.
Klyftor och dalar är delar av ett berglandskap. De kännetecknas av branta backar och forsar. Floden skär genom klippan med ett kraftfullt flöde och bildar raviner och kanjoner med nästan vertikala sluttningar där det inte finns några terrasser.
Profilen av unga dalar har avsnitt där floderrusar snabbt längs forsen. Med tiden, under påverkan av flödet, jämnas platsen. Den släta profilen som dalen får är ett tecken på dess mognad.
Former av floddalar
Dalbildningen påverkas avmånga faktorer. Bland dem finns tektoniska processer som bestämmer riktningen för stenar, glidningen av jordar och deras borttvättning genom nederbörd. Allt detta bidrar till skapandet av olika former av floddalar.
Narrows, eller raviner, bildas pgadjup erosion och är fördelade främst i högfjällsområden. Deras branta sluttningar är gjorda av hållbara stenar. Bottnens hela bredd upptas av flodbädden.
Kanjoner är smala dalar som bildas i områden där skikt av olika styrka förekommer. Den djupaste kanjonen anses vara vid Coloradofloden (i USA), upp till 2 km djup.
I flodslättens dalar upptar flodbädden endasten liten del. De är karakteristiska för slätterna. Hela dalen, inklusive terrasserna, kan vara upp till 100 kilometer eller mer bred. Dessa områden används för att odla grödor och bete boskap. Det är inte utan anledning som i många encyklopediska källor ordet "dal" tolkas som "fruktbarhet", "liv", "odling".
